tisdag 25 augusti 2009

Sakerna du aldrig gjorde.

Vi pratar verbformer i skolan. Alla möjliga. Det är smått fantastiskt hur många det finns. Och så många användningsområden de har. Futurum används både som "när jag ska åka till Sverige ska jag..." och "han är säkert på krogen". Alltså som svar på frågor där du inte är säker på om informationen du lämnar är riktig eller inte. Enklare formulerat, en gissning.
När vi säger: Om jag inte hade åkt till Nicaragua hade jag inte lärt så bra spanska. Här skulle det kanske vara bättre att säga skulle jag inte ha lärt mig men det glömmer vi då det tidigare också fungerar. Och så enkelt va?Hade + hade, inga krångligheter. Spanjorerna gör det väldigt mycket svårare för sig.

Men en sak är säker. När man blir ombedd att skriva meningar som den ovan börjar man ju naturligvis fundera över val man gjort. Vart man hamnat pga dem men kanske lika viktigt var man aldrig hamnade. Vad ångrar man och vad har man missat? Men något som i alla fall jag ganska snabbt tycker mig se är att De flesta saker som man valt att göra är man ganska nöjd med. Däremot de gånger man valt att vara passiv och låtit chanser gå förbi gnager det mycket mer. Men som Håkan säger så ska man inte be om ursäkt för sakerna man aldrig gjorde. Jag ångrar inte att jag åkte hit. Men jag undrar vad jag lämnat kvar? Och vad är det jag förväntar mig att hitta i Barcelona?

Jag tittar tillbaka på tider som har varit och hur bra allt var hemma i Göteborg. (Jag är medveten om att vi har ett klassiskt "grönare på andra sidan"-resonemang på gång men må så vara för det är sant.) Samtidigt som jag upplever ett liv här så missar man ju alltid livet man skulle levt om stannat kvar. Men man vill ju inte vara den som blev kvar när alla åkte ut över världen och hittade sig själva och halva kungariket. Det är väl det som är grejen va? Att resa, att uppleva och att komma tillbaka som en rikare person. Och när man väl kommer tillbaka är ju inget längre som det varit. Göteborg är tomt. Alla lämnar för Stockholm, Lund, Barcelona, Jobb och Världen. Missförstå mig rätt. Jag vill inte åka hem, det är inte det jag säger. Men jag saknar hem. Vafan är det för sjukt moment 22 jag snurrat in mig i!?

Snart kommer en liten bit av göteborg hit. Och det ska bli löjligt trevligt! Och snart börjar jag jobba på IKEA och det är ju nästan Sverige. Hey! Det kanske är det som är lösningen på mitt moment 22. Lite som Mohammed och hans berg.

För att avsluta som vi började, med språklektioner, så checka om ni fattar Catalán: La Grip en Spotify
La vida es com la grip = livet är som svininfluensa. Ja jo mm, så kan man ju se det...

2 kommentarer:

  1. jag tycker det känns väldigt logiskt att känna så. och då blir det lite virrvarr. jag kommer antagligen göra det med, den dagen jag lämnar gbg för något annat. orkar du inte svara på mitt meddelande på facebook eller?

    SvaraRadera
  2. Men det måste vara tryygt och skönt att veta att man upplevt allt med andra så att minnena iv. finns kvar.

    SvaraRadera